Under pandemin var det nästan 70 procent av tjänstemännen i Stockholm som arbetade hemifrån. Det är den högsta siffran i landet. I Norrbotten finns den lägsta andelen. Nu är det dags att gå tillbaka till arbetsplatserna. Vi har tittat på hur distansrevolutionen påverkar arbetslivet och livspusslet.
Läs mer
Att arbeta hemma har praktiska fördelar som att det är lättare att få ihop sin vardag, men minst lika viktig är att tekniken möjliggjort ett ökat självbestämmande över arbetet.
Vi har statistik över hur det sett ut med distansarbetet i hela Sverige. Skrolla till vår karta här nere.
Fler än nio av tio tjänstemän som jobbat hemifrån under pandemin vill fortsätta att göra det minst någon dag i veckan, visar en undersökning som Novus gjort på uppdrag av TCO.
När rekommendationerna nu hävts måste vi förhålla oss till att förändringen vi sett på arbetsmarknaden blir genomgripande. Vilka villkor ska vi ha för livet efter pandemin? Genom att arbetsgivare och anställda samverkar når vi de bästa förutsättningarna.
Distansrevolutionen sätter ljuset på behovet av utvecklade arbetsformer och förbättrade villkor för alla anställda. Där så är möjligt och önskvärt ur de anställdas perspektiv bör arbetsgivare utveckla möjligheterna till distansarbete.
Arbetsgivare bör säkerställa att anställda som jobbar mycket hemifrån har välfungerande it-utrustning, bra möbler och annat stöd för en god arbetsmiljö. Om medarbetaren själv förväntas tillhandahålla detta bör hon kompenseras för det.
När vi tillbringar mindre tid på kontoren ökar kraven på deras utformning. Arbetsplatsen behöver dels locka till möten och kreativt samspel, dels erbjuda arbetsro för den som inte vill eller kan arbeta hemifrån.
Många som jobbar mycket hemifrån saknar det sociala umgänget med kollegor, som är en viktig källa till motivation och arbetsglädje. Arbetsgivare bör se över hur gemenskap kan främjas i ett mer flexibelt arbetsliv.
En risk med det ökade distansarbetet är att de som distansarbetar mer än kollegorna missgynnas när det gäller arbetsuppgifter och delaktighet. Därför behöver småpratet kring kaffemaskinen kompletteras med digitala motsvarigheter.
Under det första kvartalet i år hade sex av tio tjänstemän, 58 procent, hemmet som huvudsaklig arbetsplats. Sju av tio tjänstemän som arbetat hemifrån, 68 procent, uppger att de har trivts bra med det. Och fler än nio av tio, 93 procent, skulle vilja fortsätta arbeta på distans i någon omfattning även när pandemin är över.
Debattartikel: Låt inte distansarbetet bli en jämställdhetsfälla, oktober 2021
Pressmeddelande: Hemarbete vanligast i Stockholms län, september 2021
Debattartikel: Arbetsgivare måste ta vara på distansrevolutionen - så kan bra former för hemarbete skapas, september 2019
Therese Svanström i Nyhetsmorgon, TV4: Kraven när vi ska tillbaka till jobbet: Upp till varje arbetsgivare, september 2021
Blogg: Fortsatt distansarbete efter pandemin - risk eller möjlighet för jämställdheten? september 2021
Therese Svanström i SR Studio ett: Är det risk för ett A- och B-lag vid fortsatt hemarbete, augusti 2021
Debattartikel: Aftonbladet Hemarbetare riskerar att hamna i ett B-lag, augusti 2021
Blogg: Ta vara på distansrevolutionen!, augusti 2021
Debattartikel: DN Debatt. ”Så kan distansrevolutionen förbättra arbetslivet”, juli 2021
Rapport: Livspusslet under coronapandemin, februari 2021
Hösten 2020 genomförde TCO tre webbinarier om arbetsmiljön under Coronapandemin: Vi som gick till jobbet, Vi som jobbade hemma och Visar Välfärdskommissionen vägen? Du kan se alla tre via länken ovan.
Pressmeddelande: Många som jobbar hemma trivs bra – men saknar kollegorna, september 2020
